Frågor och svar

Snabbspårvagnen trafikerar sträckan mellan Östra centrum i Helsingfors och Kägeludden i Esbo.

Rutten går från Östra centrum via Vik, Åggelby, Månsas och Haga till Sockenbacka och vidare till Alberga via Bergans och sedan till Kägeludden via Bredvik och Otnäs.

Banan är cirka 25 kilometer lång, varav 16 kilometer ligger i Helsingfors och nio kilometer i Esbo. Längs rutten finns det sammanlagt 34 hållplatspar.

Snabbspårvagnens rutt ligger i helhet inom zon B. Eftersom det inte är möjligt att köpa en biljett för en enstaka zon inom HRT-området, måste du ha minst en AB- eller BC-biljett för att kunna åka snabbspårvagn.

Resan från Östra centrum till Kägeludden tar ungefär en timme.
Hurdana är restider på de centrala sträckorna?

Här är de vägledande restiderna:

• Kägeludden – Otnäs ~ 4 min
• Otnäs – Alberga ~ 13 min
• Alberga – Hoplax station ~ 14 min
• Hoplax station – Åggelby station ~ 15 min
• Åggelby station – Viks forskarpark ~ 6 min
• Viks forskarpark – Östra centrum ~ 9 min

De centrala bytesplatserna är:

• Kägeludden – möjlighet att byta till metro
• Aalto-universitetet – möjlighet att byta till metro och buss
• Alberga – möjlighet att byta till tåg och buss
• Hoplax station – möjlighet att byta till tåg och buss
• Tavastehusleden – möjlighet att byta till buss
• Månsas – möjlighet att byta till buss
• Åggelby station – möjlighet att byta till tåg och buss
• Viks forskarpark – möjlighet att byta till buss
• Östra centrum – möjlighet att byta till metro och buss

Busslinjerna i Hagalund och Alberga förnyades i augusti 2023. En del av förändringarna berodde på lansering av snabbspårvägen.

Ändhållplatsen på linje 550 flyttades från Westend till Kägeludden den 14 augusti. En ny busslinje, 523, startar i södra Esbo. Linjen går från Westendstationen via Hagalund till Alberga. Linjen går på Ring I och erbjuder smidiga och täta förbindelser mellan Hagalund och Alberga.

Busslinje 550 kör mellan Östra centrum och Kägeludden tills snabbspårvagnen kan köras med tätare turtäthet. Efter det kommer snabbspårvägslinje 15 att ersätta linje 550, dvs. linjen läggs ner.  

Tidtabellerna för snabbspårvägslinje 15 finns i Reseplaneraren i god tid innan den börjar trafikera, men vi kan ännu inte ge ett exakt datum för när trafikeringen inleds.

Hållplatserna ligger nära planerade eller befintliga bostäder, arbetsplatser och tjänster.

Det genomsnittliga avståndet mellan hållplatserna på snabbspårvägen är 800 meter. Man har sökt en optimal lösning för hållplatsernas placering, så att de betjänar största möjliga antal resenärer men samtidigt gör resan tillräckligt snabb.

Snabbspårvagnshållplatserna är lätt att känna igen: alla hållplatser är utrustade med informationsstolpar och varje stolpa har en stor informationstavla som förmedlar trafikinformation till passagerare.

Alla snabbspårvagnshållplatser är täckta. De hållplatser som är mest trafikerade är utrustade med längre väntkurar och hållplatsrefuger som är bredare jämfört med andra hållplatser. De mest trafikerade hållplatserna har också större informationstavlor.

Snabbspårvagnshållplatserna är inte betydligt längre än spårvagnshållplatserna i Helsingfors innerstad. Hållplatserna i Helsingfors innerstad är designade så att de rymmer mer än en vagn åt gången.

Det finns plats för endast en vagn vid en snabbspårvagnshållplats, men vagnen kan vid behov förlängas så att den täcker hela hållplatsens längd.

Det finns förbindelseparkering för cyklar vid alla hållplatser. Goda cykelleder har också planerats och byggts till hållplatserna.

Man har sökt en optimal lösning för hållplatsernas placering, så att de betjänar största möjliga antal resenärer men samtidigt gör resan tillräckligt snabb.

Otnäs och Kägeludden är områden där utvecklingen är stark. Jämfört med de andra linjealternativen kan snabbspårvagnen mellan Otnäs och Kägeludden transportera ett större antal passagerare utan att man behöver förlänga restider. Med hjälp av snabbspårvägen kommer båda områdena också att vara lätt att nå med kollektivtrafiken.

En bana som går mellan Otnäs och Kägeludden fungerar bra ur synvinkel av kollektivtrafikens stomlinjenät, eftersom det finns många arbetsplatser och läroanstalter i båda områdena. På grund av de ovan nämnda orsakerna har snabbspårvagnens ändhållplats placerats i Kägeludden i stället för i Westend.

Merparten av de resor som görs till Otnäs och Kägeludden är regelbundna resor som ofta upprepas, medan de resor som görs till Hagalund består huvudsakligen av oregelbundna fritidsresor.

I den allmänna planen för banan år 2009 gick rutten till Hagalund via Bredvik, men på grund av de ovan nämnda orsakerna förändrades planen.

Snabbspårvägslinje 15 används ofta för byten mellan olika färdmedel. Därför har man vid planeringen av snabbspårvägen fäst särskilt stor uppmärksamhet vid att bytena ska bli enkla.

Busshållplatserna och hållplatserna på snabbspårvägen har placerats nära varandra för att underlätta byten mellan buss och spårväg.

Ett beslut fattades under byggandet av snabbspårvägen att flytta ändhållplatsen bort från bussterminalen i Östra centrum på grund av terminalens renoveringsbehov. Ändhållplatsen kommer att flyttas tillbaka till bussterminalen efter renoveringen.

Den exakta tidtabellen för förflyttningen är ännu inte klar, men renoveringen kommer att ta flera år.

När HRT började planera passagerarinformation för snabbspårvagnen var utgångspunkten att det nya kollektivtrafikfordonet är mer som metron och tågen än de traditionella spårvagnarna i innerstaden.

De livligaste snabbspårvagnshållplatserna (Östra centrum, Vik, Åggelby, Månsas, Tavastehusleden, Hoplax, Alberga, Aalto-universitetet och Otnäs) kommer att ha infoskärmar som är större än på andra hållplatser. Utrop på hållplatserna informerar passagerare om störningar i trafiken och om när nästa spårvagn kommer till hållplatsen.

Hållplatserna är försedda med en knapp som passagerare kan trycka för att höra hur många minuter det är kvar till nästa avgång. Funktionen hjälper särskilt synskadade.

En ny egenskap på vagnarna är utropen som ropar ut ändhållplatsen. Inuti vagnarna finns även information som hjälper passagerare, såsom avstigningsbelysning invid dörrarna och indikatorer med pilar som visar i vilken riktning dörrarna ska öppnas.

Om du använder snabbspårvägen regelbundet lönar det sig att lägga till linjen i dina egna linjer antingen i din profil på HSL.fi (under Mina val) eller i HSL-appen. På detta sätt får du information om betydande förseningar, undantag i trafikeringstider och andra trafikstörningar per e-post.

Efter att snabbspårvagnen börjat trafikera hittar du trafikmeddelanden och information om trafikstörningar i Reseplaneraren och på vår sida Störningar och ändringar.

Även om banan har planerats på ett noggrant sätt och vagnarna är pålitliga och hållbara kan det ibland hända att en olycka eller ett tekniskt fel i vagnen orsakar ett stopp i trafiken.

Sedan början av projektet Spårjokern har man förberett sig på eventuella störningar i trafiken. Vid störningskontroll har man utnyttjat till exempel erfarenheter från trafikledningen i den nuvarande spårtrafiken i Helsingfors.

Genom att simulera undantag i trafiken har trafikplanerare lärt sig hur spårvagnstrafiken fungerar vid olika störningar. Trafiken på snabbspårvägen har simulerats så noggrant som möjligt. Man har granskat olika situationer som kan uppstå, till exempel hur trafiken fungerar på hösten när lövträd fäller sina löv på spårvägsräls.

Dessutom har det genomförts olika tester för att säkerställa att strömmatningen till spårvagnar räcker till om ett fel uppstår i en elstation.

Ifall det uppstår ett tekniskt fel eller spårvagnen går sönder har man byggt sju vändplatser där spårvagnar kan byta körriktning.

Vändplatserna har placerats längs banan med jämna avstånd, vilket gör det enkelt att ta spårvagnen ur trafik om det uppstår ett fel under resan. Vändplatserna finns vid kollektivtrafikens bytesplatser så att resenärerna enkelt kan byta till metro eller närtåg om det förekommer ett långvarigt avbrott i trafiken.

De mest centrala vändplatserna ligger i närheten av stationerna i Alberga, Hoplax och Åggelby och i Otnäs.

De slutliga verksamhetsmodellerna vid störningssituationer utvecklas i samband med när snabbspårvagnen börjar trafikera. Den kommande trafikeraren och Esbo räddningsverk kommer också att delta i utvecklingen av störningskontroll. Esbo räddningsverk har ingen tidigare erfarenhet av fordon i spårvagnstrafiken.

Samarbetet mellan de olika aktörerna säkerställs genom gemensamma övningar för störningssituationer.

Det lönar sig att alltid vara försiktig och använda omdöme i närheten av spåren. Spårvagnen är tung och har en lång bromssträcka – korsa aldrig spåren i sista minuten!

Hur skiljer sig en spårsövergång från ett vanligt övergångsställe?
En fotgängare som korsar spårvägen vid en spårövergång måste alltid väja för spårvagnen. På trafikljusstyrda spårövergångar ska man följa trafikljusen.

En spårövergång har inga trafikmärken eller målade fält. Spårövergångarna känner man igen på den ljusbruna färgen. De har en borstad yta och en vit bild på en spårvagn. Ytan är brun betong som inte blir hal. Det finns vanliga övergångsställen på båda sidor av spåret.

Invid snabbspårvägen planeras nya bostads- och arbetsplatsbyggen både i Helsingfors och i Esbo. Detaljplanerna för de kommande åren innehåller planer att bygga bostäder åt tiotusentals nya stadsbor.

Att bygga bostäder och tjänster längs snabbspårvagnens rutt är lönande och i linje med hållbar utveckling, eftersom det redan finns gator, kommunalteknik och tjänster i de områden som omgiver banan.

I takt med att man bygger nya bostäder längs banan kommer antalet olika tjänster att öka. Syftet är att utveckla de områden som ligger i närheten av hållplatserna till attraktiva områden för boende, arbetsplatser och tjänster.

Det finns många värdefulla naturobjekt längs snabbspårvägen, från vattenområde till naturskyddsområde. Dessa områden har man beaktat i planeringen och byggandet av banan.

I närheten av banan finns Natura 2000-områdena Bredvik och Gammelstadsviken som är viktiga livsmiljöer för fåglar. Separata konsekvensbedömningar har gjorts med syfte att bedöma byggnadsprojektens inverkan på dessa områden. För att bevara fågelbeståndet i Natura 2000-områdena genomfördes arbete som orsakade särskilt mycket buller utanför häckningstiden.

Det bor flygekorrar i närheten av snabbspårvagnens rutt både i Esbo och i Helsingfors. I planeringen av snabbspårvägen beaktades arten genom att förvara och utveckla dess förbindelser.

I banans omgivning finns åtta vattendrag, varav merparten är öringbäckar. För att skydda och förbättra levnadsförhållanden för öringstammen har det byggts bland annat lekplatser för öringar. I vissa vattenområden har man konstruerat rutter för många djurarter.

Det har även byggts två nya broar över Vanda å, en för spårvagnen och en för fotgängare. Den starkt hotade tjockskaliga målarmusslan förekommer i Vanda å. Innan man kunde inleda broarbetet flyttades musslorna till Vanda ås övre lopp.

Gatumiljöns mångformighet har förbättrats i byggnadsprojektet. Man har till exempel anlagt gräs mellan spårvagnsspåren. De gröna spårvagnsgatorna skapar mer grönyta i stadsmiljön, binder damm och förbättrar mikroklimatet i staden.

Det finns även solexponerade ytor kring spårvagnsrälsen. Solexponerade miljöer är viktiga livsmiljöer för olika insekter och fjärilar. Solexponerade miljöer finns på Filarvägen, på Landshövdingsvägen på båda sidorna av Vanda å och på Lahdenpohjaspåret vid Ring I i Esbo.

Snabbspårvagnen är ett miljövänligt färdsätt som orsakar inga lokala utsläpp. Snabbspårvagnen drivs med elektricitet som har producerats från förnyelsebara energikällor, det vill säga med vattenkraft och vindkraft.

Vagnarna är utrustade kondensatorer som lagrar ström när spårvagnen bromsar. Den lagrade strömmen används för luftkonditionering i spårvagnen och för att värma upp vagnen på vintern.

Ett omfattande spårnätverk som snabbt tar resenärer till olika tjänster minskar behovet av bilresor, vilket minskar koldioxidutsläpp och luftföroreningar från personbilar.

Ett av de effektivaste sätten för att minska utsläppen från trafiken är att utöka och utveckla spårtrafiken.

Snabbspårvägen stödjer Helsingfors mål att bli kolneutralt, vilket innebär att minska utsläpp av växthusgaser med 80 procent mellan 1990–2035. På grund av detta måste utsläppen från trafiken minskas med 69 procent från nivån för 2005 senast 2035.

Esbos mål är att vara kolneutralt före 2030.

Snabbspårvägen skapar även mer utrymme i gatumiljön. En vagn är 34,5 meter lång och det finns plats för 200 passagerare i varje spårvagn. Om 200 passagerare skulle resa med var sin bil så skulle de skapa en bilkö på cirka 900 meter.

Snabbspårvagnen använder cirka 57 kWh energi per 100 kilometer. Snabbspårvagnen förbrukar lite mer energi än spårvagnarna i stadskärnan, eftersom snabbspårvägens vagnar är längre och har en ytterligare boggi.

En elbil drar i snitt cirka 20 kWh per 100 km mot bensibilens 50–70 kWh per 100 km.

Vid en jämförelse av elförbrukningen mellan en spårvagn och en personbil är det viktigt att beakta att en spårvagn kan transportera fler passagerare än en personbil. En bil transporterar ofta bara en person åt gången, medan en spårvagn har plats för till och med 200 passagerare. Detta innebär att jämfört med en personbil förbrukar spårvagnen avsevärt mindre energi för att transportera en person.